Full fart framåt. Nåja, åtminstone jämfört med för några veckor sedan.

I går, en heldag med Ammie och Erika (som kom lite senare). Det är

nog den närmaste vän jag har och har haft. Det finns ingenting vi inte

kan prata om, och hon är mästare på att avläsa en rätt och veta vad

som rör sig och tar plats i mitt huvud och mitt hjärta. Hon har HELA

tiden efter Christians bortgång funnits där hela vägen ut. Det kan gå

någon vecka ibland, då vi inte hörs av alls, men så behöver någon av

oss prata av sig eller bara skratta eller gråta lite och då finns alltid den

andra där. Hon talar ofta om Christian utan att vara rädd för känslorna

som kan komma, vi kan ju skratta åt saker till och med, hon har ju också

sina minnen av honom. Vi pratar om familjerna vi kommer från, de vi har

eller inte har, hälsa, pengar, relationer i övrigt, mycket andligt och new

agebetonat, problem och mycket pepping. 
I går gick stor del av dagen åt till att jag fixade käk och vi åt och pratade

på om s mycket att tiden fullkomligt forsade iväg. Så kom Erika och hade

med sig fika. Men innan vi åt munkar och jordgubbar bjöds vi på en helt

underbar healing. Först jag, sedan Erika. Väldigt känslosamt blev det och

många kroppsliga fenomen upplevde vi. Hon är duktig som attan.

 

Idag kändes det i hela kroppen att det varit mycket energier under gårdagen.

Men jag satte omedelbart igång med att få ihop en mall för inbjudnings-

korten till dopet av mitt andra underbara barnbarn Buster, som ska döpas. 

Hade börjat få lite ågren då det inte gick så bra med min första tanke/idé.

Övergav den tanken idag och började på ny kula. Det var papperet som 

fanns som inte funkade. Eftersom jag måste gå efter "man tager vad man

haver-principen" så blev jag riktigt glad då jag fick ihop det. Förslaget har

nu godkänts av föräldrarna, så då började massproduktionen ;-) Lite för-

beredande grejer. Som att stansa, embossa, klippa, stämpla och limma.