Hur tänker och agerar narcissister?


Vid första anblicken kan kriterierna för narcissism kanske kanske
inte verkar så farligt. För de som får känna på en narcissists dys-
funktionella beteende är situationen däremot allt annat än ofarlig.  
Det destruktiva beteende yttrar sig i eller beror på att de:
 
  • hyser föreställningen om sig själva som speciella och felfria
  • har en känsla av särskilt berättigande, förväntar sig sär-
    behandling  
  • förväntar sig att andra ska förutse och tillfredställa deras
    behov och önskningar (krav)
  • inte kan hantera frustrationer och motgångar
  • räknar med omedelbar behovstillfredsställelse
  • vill ha sin vilja igenom fullt ut
  • inte respekterar andras gränser
  • inte respekterar ett nej eller att någon är av en annan åsikt
  • försöker kontrollera sin omgivning
  • har orimliga krav och ställer ultimatum
  • får opassande vredesutbrott eller är passivt aggressiva (man
    bara känner eller ser ilskan, man anar den)
  • har ett svart-vitt tänkande, idealiserar och nedvärderar
  • hyser föreställningen att ”är du inte med mig är du MOT mig”
  • förmedlar dubbla budskap    
  • är sjukligt misstänksamma
  • känner sig illa behandlade och hämnas inbillade oförätter
  • tar på sig en offerroll/spelar martyr
  • saknar empati och inlevelseförmåga
  • utnyttjar andra
  • missbrukar förtroenden
  • använder ekonomisk och känslomässig utpressning
  • låter andra få veta att de är värdelösa och utbytbara
  • växlar mellan (manipulativ) kärleksfullhet och illvilja
  • använder sig av härskartekniker        
  • ljuger obehindrat och skamlöst
  • säger ”Det har jag aldrig sagt/gjort/hört/lovat…”
  • bryter överenskommelser och avtal
  • baktalar andra, sprider falska rykten och falskanklagar
  • spelar ut människor mot varandra
  • byter fokus i diskussioner  
  • använder ologiska resonemang
  • insinuerar och provocerar    
  • förolämpar, hånar och kränker
  • låtsas att de inte hör, vägrar svara och ”glömmer bort”
  • projicerar  (lägger över på andra, t.ex sina egna egenskaper) 
  • kallar andra för psykiskt störda, grälsjuka, våldsamma,
    falska…
  • talar om för andra (vet) vad andra tycker, tänker och känner
  • skam- och skuldbelägger andra
  • iscensätter meningsutbyten i syfte att ”peka ut” eller för-
    nedra andra   
  • är arroganta och mästrande
  • agerar impulsivt, ogenomtänkt och oförutsägbart
  • hotar och ger order
  • inser inte konsekvenserna av sitt handlande
  • har bristande verklighetsuppfattning
  • lär sig inte av sina misstag
  • är ointresserade av att reda ut konflikter och miss-
    förstånd
  • tar inte ansvar för sina handlingar
  • visar inte någon genuin ånger
     
    Dr. Phil skriver:
    ”Människoätarens enda mål är elegant i sin enkelhet: att
    kontrollera allt och alla. De avser att styra ditt liv, sina liv
    och vad helst som du har oturen att dela med dem. De domi-
    nerar alla sina interaktioner med andra. Människoätaren talar
    om för dig vad du tänker och hur du mår. De använder dig
    och allt omkring sig för att få det de vill ha. Om du eller någon
    annan går sönder på kuppen är det en mindre olägenhet;
    människoätaren skaffar sig helt enkelt någon annan. I det
    avseendet är människoätarens aptit omättlig. Eftersom de
    närmar sig omvärlden på detta sätt blir deras relationer full-
    ständigt och plågsamt ensidiga. Andra människor reagerar på
    dem med uppror, avvisande eller förbittrad passivitet. Slutligen
    kommer människoätarnas upplevelse av livet att präglas av
    frustrering och ensamhet.” (Dr Phil, Livsstrategier sidan 70-71)
     
     

    Innan narcissisten visar sin ”andra sida” kan det som sagt vara

    svårt för de flesta, även terapeuter, att misstänka att individen

    skulle lida av en personlighetsstörning. Det som utlöser det

    destruktiva beteendemönstret är bland annat:

    • att narcissisten inte får sin vilja igenom
    • förnekande av skam och skuld hos narcissisten
    • att man ifrågasätter och kritiserar narcissisten
    • att andra protesterar mot att bli behandlade som objekt
    • att det ställs krav på narcissisten
    • missunnsamhet, avund och svartsjuka
    • att man avvisar/lämnar narcissisten

     

    När mönstret av dysfunktionella beteenden visar sig kan man

    analysera villigheten hos den misshandlande att söka insikt och

    ta ansvar för sina handlingar. Är h*n narcissist är h*n oftast bara

    intresserad av att stryka ett streck över allt och gå vidare som

    om inget hänt, alternativt skylla ifrån sig eller erbjuda lögner och

    manipulativa förklaringar som ska rättfärdiga det dysfunktionella

    beteendet.

    Det rör sig helt enkelt inte om några missförstånd utan om mer eller

    mindre medvetna strategier för att försöka dölja sina tillkortakomman-

    den eller för att kontrollera andra och få sin vilja fram. Det mesta pekar

    på att narcissister saknar insikt om hur deras beteende uppfattas av

    och påverkar andra. Andra menar att det istället kan vara så att nar-

    cissister är övertygade om att alla andra tänker och agerar som dem

    själva och att de därför inte ser något fel i att ljuga, manipulera,

    kränka och utnyttja andra.

     

    Att ha en relation till en narcissistisk individ kan liknas vid att spela

    på enarmade banditer. Man får små utdelningar då och då som gör

    att man stannar kvar i hopp om att få tillbaka det man har satsat.

    Men sanningen är den att man alltid förlorar i längden, och ju längre

    man stannar desto mer förlorar man. Erfarenheten visar att den

    psykiska misshandeln ofta trappas upp med tiden samt att risken

    för att det även kan övergå i fysisk misshandel är överhängande.

     

    Viktigt är också att veta hur den som är utsatt för en narcissistisk

    person reagerar:


    Den psykiska misshandeln kan leda till att den utsattas själv-

    känsla tar stor skada och att den egna uppfattningen om

    vad som är normalt skakas i grunden. Utsätts man för mani-

    pulation, projektion och lögner kan man få en förvriden verk-

    lighetsuppfattning utan att man för den skull är “galen”. Den

    misshandlade utvecklar olika överlevnadsstrategier för att

    försöka hantera situationen och man talar ibland om anhöriga

    till narcissister som medberoende . Jag menar att de som ut-

    satts för psykisk misshandel även kan betraktas som ”över-

    levare”.

    Utsätts man för övergrepp är man per definition ett offer, ett

    brottsoffer. Offret har ingen skuld till den misshandel h*n ut-

    sätts för, något som kan liknas vid psykisk tortyr och själslig

    våldtäkt.

    • sömn- och ätstörningar
    • koncentrationssvårigheter
    • kraftiga humörsvängningar
    • rädsla och panik
    • uppgivenhet och passivitet  
    • ångest
    • depression
    • irritabilitet, aggressivitet och vrede
    • posttraumatisk stress
    • komplicerad sorg    
    • självmordstankar

     

    Alla förluster i livet kan utlösa sorg och alla kan känna igen

    sorgen när en relation tar slut. Men denna sorgeprocess inne-

    håller ytterligare komponenter som kan vara svåra att förstå

    för dem som inte upplevt det. Förutom att man utsatts för ett

    psykiskt trauma och kanske lider av posttraumatisk stress,

    måste man bland annat ta till sig och brottas med:

    • att det mesta byggde på en illusion från början till slut
    • att den andre inte alls var den han/hon utgav sig för
      att vara
    • att man bara var ett objekt för den andres behov, att
      man blivit (ut)nyttjad
    • att vederbörande saknar empati (kampen mellan att,
      vilja, tro att det inte är som det är och förtvivlan över
      sanningen är ibland outhärdlig)
    • att man inte blir förstådd eller trodd när man försöker
      förklara vad man upplevt och hur dåligt man mår
    • rädslan att narcissisten ska komma tillbaka i ens liv
      (om han/hon någonsin släpper taget)
    • det moraliska dilemmat att veta att andra kommer att
      falla offer för narcissisten

     

    Men  man skulle även kunna svara - För att narcissister

    projicerar, ljuger och manipulerar sin omgivning vilket leder

    till att man kanske inte uppfattar misshandeln förrän det är

    för sent, när skadan redan är skedd. Och ju större känslo-

    mässig och ekonomisk makt narcissister har över andra

    desto större skada kan de tillfoga dem (flyttat ihop, gift sig,

    köpt hus, skaffat barn, grundat ett företag etc, förövrigt

    tillfällen då störningen också kan “blomma ut”).

     

    "Att släppa taget om illusionen, det som kunde ha varit,

    och att ta till sig och acceptera faktum, det som är"

Personlighetsstörning och narcissistiska kriterier

Publicerat i: Hälsa, Psykiatrin, Sjukdom Empatisk oförmåga, Narcissism, Själviskhet
 
 

Personlighetsstörning

“Alla som misshandlar har inte en personlighetsstörning, omvänt

misshandlar inte alla som lider av en personlighetsstörning. 

Definitionen personlighetsstörning används för att beskriva en så

starkt avvikande personlighet att den inte kan sägas utgöra en

individuell variation. Individer med en personlighetsstörning har

vissa tanke- och beteendemönster som tydligt skiljer sig från

majoriteten av befolkningen men som de delar med andra som

lider av samma typ av personlighetsstörning. Man talar om en

personlighetsstörning när det orsakar problem för den enskilde i

vardagslivet eller om det leder till att omgivningen blir lidande.

Mönstren synliggörs i olika situationer och är mycket svåra, enligt

många omöjliga, att förändra.

Störningen kan vara mer eller mindre djupgående, från destruktiva

narcissistiska drag till diagnostiserad personlighetsstörning, och

ibland är empatistörningen och den bristande impulskontrollen hos

dessa individer så allvarlig att man till och med kallar dem ”vardags-

psykopater”. 

 

Narcissistisk personlighetsstörning

De diagnostiska kriterierna på narcissistisk personlighetsstörning

enligt amerikanska DSM-IV. Minst fem av kriterierna måste vara

uppfyllda för att någon som har det som yrke ska kunna ställa

diagnosen narcissistisk personlighetsstörning.

 

  • har en grandios känsla av att vara en betydande person (t ex
    överdriver talanger och framgångar, förväntar sig att bli behand-
    lad som höjd över mängden utan att genom sina gärningar gjort
    sig förtjänt av det)
  • är upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, glans-
    fullhet, skönhet eller fulländad kärlek
  • tror sig vara en speciell och unik person som bör söka sig till,
    eller bara kan bli förstådd av, andra personer (eller institutioner)
    som är speciella eller har hög status
  • kräver ett övermått av beundran
  • har en känsla av särskilt berättigande, har orimliga förvänt-
    ningar på särbehandling eller på att andra automatiskt ska
    svara upp till hans eller hennes förväntningar
  • utnyttjar andra, drar fördel av andra för att uppnå sina egna mål
  • saknar empati, är obenägen att uppmärksamma eller identifiera
    sig med andras känslor och behov
  • är ofta avundsjuk på andra eller tror sig vara föremål för andras
    avund
  • är arrogant och högdragen i sitt beteende eller sina attityder
     

 

 
 

Personlighetsstörning

“Alla som misshandlar har inte en personlighetsstörning, omvänt

misshandlar inte alla som lider av en personlighetsstörning. 

Definitionen personlighetsstörning används för att beskriva en så

starkt avvikande personlighet att den inte kan sägas utgöra en

individuell variation. Individer med en personlighetsstörning har

vissa tanke- och beteendemönster som tydligt skiljer sig från

majoriteten av befolkningen men som de delar med andra som

lider av samma typ av personlighetsstörning. Man talar om en

personlighetsstörning när det orsakar problem för den enskilde i

vardagslivet eller om det leder till att omgivningen blir lidande.

Mönstren synliggörs i olika situationer och är mycket svåra, enligt

många omöjliga, att förändra.

Störningen kan vara mer eller mindre djupgående, från destruktiva

narcissistiska drag till diagnostiserad personlighetsstörning, och

ibland är empatistörningen och den bristande impulskontrollen hos

dessa individer så allvarlig att man till och med kallar dem ”vardags-

psykopater”. 

 

Narcissistisk personlighetsstörning

De diagnostiska kriterierna på narcissistisk personlighetsstörning

enligt amerikanska DSM-IV. Minst fem av kriterierna måste vara

uppfyllda för att någon som har det som yrke ska kunna ställa

diagnosen narcissistisk personlighetsstörning.

 

  • har en grandios känsla av att vara en betydande person (t ex
    överdriver talanger och framgångar, förväntar sig att bli behand-
    lad som höjd över mängden utan att genom sina gärningar gjort
    sig förtjänt av det)
  • är upptagen av fantasier om obegränsad framgång, makt, glans-
    fullhet, skönhet eller fulländad kärlek
  • tror sig vara en speciell och unik person som bör söka sig till,
    eller bara kan bli förstådd av, andra personer (eller institutioner)
    som är speciella eller har hög status
  • kräver ett övermått av beundran
  • har en känsla av särskilt berättigande, har orimliga förvänt-
    ningar på särbehandling eller på att andra automatiskt ska
    svara upp till hans eller hennes förväntningar
  • utnyttjar andra, drar fördel av andra för att uppnå sina egna mål
  • saknar empati, är obenägen att uppmärksamma eller identifiera
    sig med andras känslor och behov
  • är ofta avundsjuk på andra eller tror sig vara föremål för andras
    avund
  • är arrogant och högdragen i sitt beteende eller sina attityder
     

 

 
I morse gjorde jag ett nytt försök att få kontakt med samtals-
mottagningen och hade bättre tur än igår. Efter att ha lämnat
personnummer och telefonnummer talade rösten om för mig
att de skulle ringa upp mig "omkring kvart över 3 i eftermiddag".
Jah! Jag kom fram! Så nu var det bara att vänta.
Under tiden hade jag det bästa besök man kan ha (ett av dem)
av min nära vän Ammie, som också denna gången känt på sig
att det vore bra, att det behövdes från mitt håll. Hon hade egna
behov också, det är det fina med vår vänskap; båda lyssnar och
tar emot, samt pratar av sig och ger. I dag hade vi verkligen 
behov båda två och det var helt underbart passande tillfälle.
Vi säger båda två att "ingen annan förstår så bra som du!" Vi
behöver aldrig förklara, skämmas, gömma sig, vara rädd för att
bli dömd. Vi har gått igenom så mycket, tillsammans och var 
för sig, så ingenting skulle kunna komma emellan vår vänskap.
Vi har faktiskt grälat och varit besvikna på varandra vid något 
tillfälle, men eftersom det verkligen ÄR äkta vänskap så tog vi
oss igenom även det, precis som äkta vänner gör.
Jag bad henne känna av vem som stökar runt i mitt kök nästan
varje kväll, så både jag och Rusken reagerar, och hon kom snabbt
fram till att det var min mormor som tyckte att jag stökade till i
köket. "Det här är väl inget riktigt kök heller. Så här kan man väl
inte ha". Jag har ett ganska otraditionellt kök just nu, då jag har
flyttat ut köksbordet och stolarna (som var mer matrumsmöbel)
till vardagsrummet så jag kan sitta där och pyssla och man kan
sitta där och äta ändå. I köket där matrumsmöbeln (som faktiskt
kom ifrån just mormor) stått har jag i stället ett stort glasskåp
samt ett litet lätt skrivbord med dator på. Så klart att inte mormor
som var så konservativ, gillar att jag tagit ut hennes bord till
förmån för sådana nymodigheter! Ammie trodde att hon ville ha
lite koll på mig och hjälpa till lite, och ja, kanske hon vill tacka
för att jag var med tog hand om efter hennes bortgång och gav
mamma stöd då. Eller så ser hon bara helt enkelt att det behövs.
 
 
Också efter min mormor. Jag tycker som sagt om att ha de
bortgångnas saker omkring mig i vardagen
 
Men samtalsmottagningen då? Jo, det ringde en som
jag uppfattade henne, go och varm kvinna och vi pratade
i 45 minuter, hon ställde många frågor och ojade sig
ganska många gånger över allt hon fick ur mig; "MEN
vad mycket! Men vad hemskt! Men hur orkar du? Men vad
du har framför dig! Men men men..." Jag tyckte jag var 
absolut världsbäst på att svamla osammanhängande, men
hon hängde med väldigt bra, åtminstone efter kompletterande
frågor. Hon tyckte att det tydde på utmattningssyndrom (!? 
heter det så nu för tiden?) med klinisk depression. Men hon
tyckte också att jag skulle vara hjälpt av att tala med en kurator
också, helst på reumatologen, då hon tyckte det var ganska
uppenbart att jag kunde behöva hjälp på annat vis också,
i och med min reumatism, smärta, starr och så vidare. Och 
sen sa hon: " I sådana här fall är jag ledsen att behöva säga
att det kan dröja upp till tre månader i kölistan. Jag är 
uppriktigt ledsen för det" TRE MÅNADER!!! Jag sjönk ihop
där jag satt då hon sa det. Men så sa hon att hon genast
satt upp mig på "akutlista" vid återbud, så då kan jag få
komma på kort varsel, men tidigare. "Jag har kryssat i det
nu", var hon så go och sa. Och så fick jag hennes direktnummer
och fick avge löftet att om jag blev sämre, mådde dåligare,
så skulle jag lova att ringa henne direkt. Så jag har nog tur
ändå tycker jag. Tänker på de stackare som inte ens vågar
ringa igen andra dagen, det finns!!! Eller som inte kom fram
idag heller, eller får prata med någon eller KAN prata med
någon. Alla som mår dåligt av livet som kommer emellan
på något sätt. Eller döden...
 
Visa fler inlägg