Skitnervös för att åka bil i detta väglag med bonusfar som faktiskt blir 80 i år. Och så en svag och lika nervös mamma bredvid.
Också skitnervös för hur mamma kommer att se ut och vara. Hon var så liten och svag i telefonen, sade själv att "nu var det inge bra inte". Vet inte om jag hört henne säga det förut. Ska boosta med kärlek och ömhet i massor. Kanske inte blir någon fler gång, man vet inte. Älskade lilla mamma, så fint stöd då käre pappa nyss gick bort. Det var som om hon använde all kraft som fanns till att stötta, fast även hon naturligtvis har sin sorg efter honom - far till hennes barn och den hon levde tillsammans med som gift under många år.
Men nu är hon väldigt dålig i värden och värk och hjärnan orkar inte mycket nu.

Just nu har så många älskade personer omkring mig en väldigt jobbig tid. Väldigt. Ovanligt jobbig. Jag försöker så mycket jag kan att finnas för dem på det sätt jag förmår och behövs - bollar tips, stöttar, söker reda på lagar och kontaktuppgifter som kan vara till nytta, men framför allt LYSSNAR och finns till. Det handlar inte om att man ska försöka lösa personens problem alltid, utan oftast att man bara lyssnar, på riktigt. Det borde de flesta ha tid för då och då. Att dessutom alltid ta med i tanken att man kanske bara får den enas version av saker och ting som skett och sagts - att i alla fall ha det med i tanken. Eftersom det oftast ger den mest rättvisa bilden åt båda håll. Men ofta finns det en som gapar mer än andra, ofta på grund av dåligt samvete eller total ovilja att blotta sina egna brister och tillkortakommanden, elakheter eller lögner. Hur man nu kan inbilla sig att det håller i längden - lögner kommer ALLTID fram, på ett eller annat sätt. Ofta glömmer sådan människor också bort att det finns vittnen runt om till exempel. Men det är deras problem så länge de inte skadar någon annan. Sociopat, psykopat, narcissism verkar också ha blivit väldigt mycket vanligare förekommande. Otäckt.

Som tur är har jag ett varmt och finmaskat nät omkring mig också. Kärleken till och från familjen samt vänner är verkligen det som får jorden att gå runt då sorg och elände samlas i ens närhet och i ens hjärta. Det får en att orka då ekonomin bara blir sämre och sämre för oss sjukpensionerade, då ålder och sjukdomar kryper närmare och inuti, då våld och krig, oenighet och total förstörelse drar sig närmare oss och kan finnas hos grannen nästan. Det är tufft att vara människa i denna värld emellanåt. Och det är då det är som viktigast att ha sina kära och nära intill. ÄNDÅ ska det bråkas och förstöras, det ska vara "mina rättigheter och dina skyldigheter" överallt, det ska vara DEM mot OSS, allt som skapar krig. De skrämmer bort till och med sina egna, att de inte ser det!!!

Ja usch ja, finns så mycket att reflektera över i vår värld och omgivning just nu, så mycket grubblande, existentiellt sådant.
Vi behöver förstå saker innan det är för sent. Både på nära och på långt håll...
Skitnervös för att åka bil i detta väglag med bonusfar som faktiskt blir 80 i år. Och så en svag och lika nervös mamma bredvid. Också skitnervös för hur mamma kommer att se ut och vara. Hon var så liten och svag i telefonen, sade själv att "nu var det inge bra inte". Vet inte om jag hört henne säga det förut. Ska boosta med kärlek och ömhet i [...]
Tiden bara ramlar på, inget särskilt händer, man går på sina läkarbesök, går och handlar, lagar sin mat och äter den från bricka vid TVn. Man diskar, byter kattsand, tvättar och städar. Ibland får jag ryck och röjer fram kartonger med tavlor och ramar, sorterar fotografier och minns, eller pratar med någon av goda vännerna eller familjen. Det ser [...]
Idag hämtade jag ett rekommenderat brev. Jag höll på att inte få ta ut det, eftersom mitt efternamn hade stavats fel - det blev ett helt annat namn. Avin visade rätt namn i alla fall så eftersom hon kände igen mig också så fick jag ta det. Ingen vill väl luras för att hämta ett brev från dödsboförättaren. Som dödsbodelägare informerades man att en [...]
Visa fler inlägg