VAD är det för FEL på folk??? HUR kan man INTE ge beröm
och stöd till någon nära person?!? HUR kan det kännas så
skakigt att visa lite positiv feedback? Fattar inte hur man kan
låta bli?! BLIR man verkligen så mycket mindre själv av att
försöka höja någon annan? Det är ju tvärt om! Det är ju synd
om de som inte fattar det!!! Det kan ALDRIG komma något
gott ur någons negativism. Det kommer ALLTID något gott ur
det GODA. Och om du är den som ger gott, till exempel beröm,
så växer DU minst lika mycket av det som mottagaren, du mår
gott av det. Okej, jag är medveten om att alla inte kommit så
långt i sin personliga utveckling, men för sjutton IBLAND undrar
man. Om JAG som haft så mycket svårt, som inte direkt fått
beröm under mitt liv, hur bra jag än gjort och varit, och ÄNDÅ
för länge, länge sen upptäckte det sköna med att ge beröm, för
minsta lilla grej men SÄRSKILT då jag känner det komma bubb-
lande i mig så där härligt spontant (vilket det ofta gör) och dess-
utom förstod vad oerhört mycket det betyder för den som får
mottaga berömmet. Jag VET, därför att jag har erfarenhet av att
INTE få. Jag menar inte att man ska hitta på en massa och ljuga
för någon, men det finns nästan hela tiden något som är bra som
man kan berömma. JAg kan mer än gärna tala om för någon att
jag tycker han varit otroligt bra som människa, att jag tycker hon
blev fin i nya frisyren, att jag tycker gruppen var fantastiska på
att dansa osv. BÅDE personens personlighet och vad en person
GÖR, för jag VET att båda är lika viktiga. Trots allt trams om att
man inte ska berömma vad de presterar, då tolkar man det FEL.
ALLA presterar och behöver respons på det, i både smått och
stort. Annars får man lov att isolera sig från omvärlden, där finns
alltid saker att göras och man behöver få bygga upp ett "Jag KAN".
Hur som helst blev jag idag att tänka extra mycket på detta. Jag
har alltid undrat över det, men det blir så klart vissa gånger. VI i
vår familj har inga problem med att ge beröm och positiv kritik, vi
har tvärtom alltid talat om för andra att de är duktiga, fina, bra, bla
bla bla. Vi är bra på att peppa människor både i vår närhet och folk
omkring oss i övrigt, även främlingar. Kanske det är därför? VI är
"berömmarna". Under min dotters sångkarriär har vi varit med i olika
tävlingar, program på TV, spelningar på olika scener. Det har ALLTID
varit en MASSA människor; anhöriga, släkt, vänner som varit med
och visat sitt stöd. De har varit med och röstat, applåderat, gillat
och skrivit på FB eller Instagram, DELAT och ja gjort allt för att
deras sångare/person skulle känna stöd och stolthet. Men alltså
INTE hon!!! Aldrig! Det är mor, far med respektive, syster och bror
(då han levde). Sista tävlingen var syrran med och flera gånger har
fina farbror med ingift faster varit med. Men var är vännerna???? Var
är alla? Kunde väl åtminstone visa NÅGOT stöd! Särskilt NU, med
tanke på vad hon gått igenom, med tanke på vad hon kämpar med
bland annat i sjukdomar! Att trycka på "GILLA-knappen" är väl inte
särskilt arbetssamt. För grejen är ju att hon ÄR ju skitbra! Det
är ALLTID branschfolk och främlingar som påpekar vad otroligt duktig
hon är, hon var ju med i THE VOICE (=Rösten)!!! Det handlar om
er snålhet helt enkelt. Kostar det verkligen så mycket av er?
Det finns några av er som jag VET tycker att det kostar på, men att
ta emot själv från oss DET är okej. HUR tänker man då? Kan man
inte GE något själv så undrar jag om man egentligen har någon nytta
av det man tagit emot. På riktigt.
Men jag var tvungen att få ur mig detta. Har funnits i mig under många
år, frågan, undran, förvåningen. Men hade ingen blogg då...
