En, två, tre, fyra glada underbara människor ramlade in på eftermiddagen
i dag. Äldsta dottern med hela familjen. Alla lika glada och pratsamma.
Det var verkligen som om en positiv orkan drog igenom lägenheten och
själen. Var ett tag sedan jag träffade dem alla nu. Så åkte de vidare mot
fantastiska äventyr; åtminstone för Nataniel som skulle få se inomhus i
det hem de ska flytta in i under veckan, för första gången. Men spänningen
fanns där i luften hos hans mor och bonuspappa också. Lille Buster är
för liten än, men är de andra glada är han glad antar jag. Det fanns så
mycket att berätta för Nataniel, han kom precis från dansen han går på,
och hade fått med lappar om uppvisning och märkestagning med sig där
ifrån. Mormor, mormor, mormor. Finns det något finare ord? Eftersom det
blev en rätt kort stunds besök idag så ska de komma i morgon och hälsa
på igen. Myyyysigt!
I går kom yngsta dottern förbi och hälsade på. Också som en stromvind
full av positiv energi och massor med ömhet. Hade köpt med sig en datamus
åt mig, en trådlös så inte Greta kan bryta sönder uttaget mer eller jag tappa
den i golvet för att jag snubblar på sladden. Min platta på laptopen har
inte funkat som den ska på hela tiden så det har känts bättre med mus. Och
nu har jag en igen! Slipper svära.
Medans hon fortfarande var kvar kom också
Ammie och hälsade på. Hade packat ryggsäcken för att sova över. Hahaha.
Underbara älskade vän! Erika drog vidare hemåt och sen inflyttningsfest.
Ammie och jag såg på "Så mycket bättre" och satt sen och pratade fram till
ett på natten. Är jag själv orkar jag aldrig sitta uppe till den tiden, men det
går alldeles utmärkt om man har besök. Knepigt. Men bra. Vi hade jättemysigt.
Jag bjöd på kantarellcrepes som blev riktigt goda. Vi har väldigt lika smak
då det gäller mat, hon och jag. Perfekt.
Ja, så har det blivit klart hux flux att jag far iväg med tåg den 14nde december,
till Borås: Hahaha. Tokiga Åsa! Hon fixade biljetter idag och jag blir där i en
vecka. Ska bli kul att åka till de trakterna igen. Ska försöka få till så jag kan
få träffa mina älskade systerbarn också då. Hoppas hoppas att det går.
Så himla gulligt av Åsa. Spännande att se hur de har det och träffa alla.
Snabba beslut. Hehe. Annars blir det ju inte av heller så det var nog det bästa.
Antagligen skönt psykologiskt sett, att åka iväg i de tiderna. Tung tid. Men
julen hos Louise missar jag INTE. Och behöver hjälpa till lite inför julen också.
Länge sedan jag alls såg fram lite emot julen, men i år gör jag det.