Hittills idag har det blivit "Ciderhusreglerna", Hospitalet och så "Ice
castles". Mjölk med flingor (filen är slut så det blev nödfallsmjölk),
hasselnötter, treo och några snålt tilltagna bloss då cigaretterna
snart är slut och det är smällkallt ute och inget väder för att gå med
värkande fötter och rygg som krampar direkt. Varför har jag inget
körkort och bil gånger som denna?! Men bilarna kan vara rätt kalla
de också.
Har försökt leta efter något som kan grabba tag i min handlingsför-
måga och få mig exalterad i något! Jag virkar några varv, läser några
sidor, plockar lite grann, letar scrapidéer, städar. Men den är bara
inte där - förmågan och viljan. ELLER vad det nu är som saknas. Är
saligt trött på detta nu. Jag slösar ju bort dag efter dag av mitt liv!
Just när jag insett hur oerhört kort det faktiskt är. Varför blir det så?
Jag borde ju ge mig in i ALLT med liv och lust. Varför ska det behöva
vara en sådan kamp för att ta ens de minst lilla myrsteg? Och varför
sätter sig de tunga elefanterna på mig hela tiden? Tar så lång tid att
veckla ut kroppen mellan varje gång.
Nåja, I morgon är det andetagsdag och ringadoktordag. Kan bara hålla
tummarna för att läkaren vill hjälpa mig med en gång. Så jag kan gå
och röra mig lite bättre åtminstone. Sen den sjunde ska jag träffa min
nya samtalspartner och den sextonde ska ögonen fixas, så det finns
ju hopp om förändring.
Kan inte neka till att detta varit den absolut svåraste julen i mitt liv.
Den mest ensamma (mycket på grund av min oförmåga att göra saker
och saknaden efter min son), och den absolut längsta - timmar har
varit som dagar och dagar som veckor. Den enda trösten har väl
varit att andra som jag älskar och bryr mig om har haft en bra jul.
Att se att det ändå finns liv som fungerar. Det ger hopp. Visst hade
jag planerat och trott på en helt annan julhelg för min del också, men
av olika orsaker blev det inte som det var tänkt, men å andra sidan;
hur ofta blir det det? Jag vet bara att nästa jul INTE blir så som denna jul,
och snart är det till och med ett helt nytt år som jag ska försöka göra så
bra det går - igen. För trots allt har jag gjort vad jag kunnat av året som
gått, utifrån de möjligheter jag haft. Bara att överleva är en bragd ibland.
Men nu ska jag fixa lite mat i magen, det behövs också för överlnaden :-)
